Valborgsmässoafton fick hästarna komma in i gräshagen. I år blev det extra tidigt betessläpp eftersom hösilaget helt enkelt tagit slut och det är både svårt och extremt dyrt att få tag i mer, om det ens finns av god kvalité. Är oerhört tacksam för de balar jag har haft under vintern, trots torka och extremt dåliga skördar, och är glad att det varade så länge som det gjorde.

Hästarna har hållt sig superfina i hullet i vinter och jag inser att jag helt klart har överfodrat de andra åren. Eftersom de går på lösdrift vill jag alltid se till att de har gott om mat för att inte frysa men det behöver inte gå till överdrift, de har varit ganska tjocka och en hel del har trampats ner i leran.

Med vinterns begränsade tillgång har jag varit noggrann med hur jag utfodrat och istället för fri tillgång har de fått flera små högar utmed staketet uppdelat på 4 tillfällen under dagen. Det har gjort att de inte kunnat kliva upp i högarna på samma sätt som när jag lägger högar mitt i hagarna eller i lösdriften.



Den här vintern har jag haft alla 7 hästarna tillsammans i lösdriften. Anledningen till det är att jag helt enkelt varit skadad och var tvungen att hålla minimal hantering av hästarna. Det har fungerat fantastiskt bra och de ser riktigt sunda ut allihopa. 

Betessläpp är som alltid lyckligaste dagen i deras liv och de vet exakt vad som gäller när jag närmar mig grinden som går in till sommarhagen. Den ligger precis intill vinterhagen så det är lätt gjort och så fort gräset börjar komma på vårkanten går de och sneglar mot grinden och undrar om det inte är dags.

Nu hoppas jag på ännu mera regn, växlat med sol och värme så att vi får en riktigt fin betessäsong och rika höskördar!