Skånes Ridsportförbund arrangerade åter igen en fantastiskt innehållsrik dag med föreläsningar med det senaste inom forskning runt Hästens välfärd. Denna gången tillsammans med Agria. 

Förmiddagen bjöd på tre föreläsare:

Fil. dr Malin Axel-Nilsson-Matchning mellan häst och ryttare
Professor Jan Ladewig-Flock, rangordning och ledarskap
Vet. Anne Haglund-Hur kan vi stoppa hältan

Jag har valt att nedan att sammanfatta den sista föreläsningen:


HUR KAN VI STOPPA HÄLTAN

Vetr: Anne Haglund Saxtorps Hästklinik

Anne hade en väl paketerad föreläsning som sakligt presenterade orsaker till hältor och vad som är viktigt för hållbarheten. Detta sammantaget ger en bild av vad vi som ryttare/hästägare och uppfödare kan göra för att förebygga att hästar blir skadade.

ÄRFTLIGA EGENSKAPER:

Hästar nedärver en viss hållbarhet i det avseende hur de  håller som brukshästar. Detta har ofta med deras exteriör att göra och som exempel nämnde Anne här att stora  avvikelser i benställningar hos en unghäst nästan alltid leder till skador med tiden. Som exempel nämndes här sabelbenthet eller raka hasor tillsammans med veka kotor. Mindre avvikelser i benställningen ledde generellt inte till skador. Hon uppmanade också till att inte avla på ston som inte "håller" för ridning eller tävling eftersom de generellt nedärver den försämrade hållbarheten.  

UPPFÖDNING

80% av tillväxten sker under det första året och därför är det viktigt att se till att både det dräktiga stoet och fölet/unghästen får täckt sitt näringsbehov med en balanserad foderstat.

Det är oerhört viktigt att fölet inte föds upp på en för liten yta. Den behöver tillräckligt med motion och lek för anpassning till belastning av alla vävnader. Det är också viktigt att det blir en balans mellan aktivitet och vila för återhämtning då överbelastning ger skador.

Fölet/unghästen behöver växa upp i en flock för sin sociala utveckling vilket också påverkar dess mående som individ.

EXTERIÖR

Hästar som är balanserat byggda har längre hållbarhet vilket man har mätt på hur länge de har kunnat användas i tävlingsverksamhet. Detta har har sedan jämförts med:


Bra poäng på huvud-hals-bål där hästen växer mer i "uppförsbacke".

Mankhöjden, hästen varken ska varken vara för liten eller för stor och man ser minst skador på hästar med en mankhöjd ca 163-171 cm.

Bäriga och balanserade rörelser i trav

Inga hältor eller böjprovsreaktioner
Man har också sett att hästar som visat böjprovsreaktioner redan vid 4-5 års ålder vid kvalitetsbedömningar också höll sämre senare vid tävlingsverksamhet.

Inga stora exteriöra avvikelser.

Detta och mycket mer visar Lina Jönsson i sin doktorsavhandling vid SLU då hon har undersökt sambandet mellan hälsa, exteriör och hållbarhet hos varmblodiga ridhästar. Hon har studerat resultaten från kvalitetsbedömningar av drygt     8 200 fyraåriga hästar. I länken nedan kan du läsa mer:

SUNDA HÄSTAR HAR LÄNGRE TÄVLINGSKARRIÄR

 
HOVAR

Hovens funktion är extremt viktigt för hästens välbefinnande och rörelser. Majoriteten av hältorna kommer från hovarna, främst strål- och hovben. Bra hovar är genetiskt nedärvbart men en bra hovslagare kan gör väldigt mycket för att förbättra. 

Hovslagaren ska sträva efter att hoven är i balans, dvs att bredaste delen av hoven ska vara mitt i hoven, trakterna ska vara lika höga på båda sidorna, lika mycket hov framför som bakom hovens center och strålen ska kunna komma ner i underlaget vid belastning.

Man får en bättre hovmekanism om hästen kan gå utan skor så det är en absolut fördel för hästen om den kan var oskodd. Det kan bl a hjälpa att få igång strålens funktion och man får därmed på sikt bättre hovar.

FODER/HULL

Hästarna är överlag alldeles för feta idag. De flesta klarar sig bra med grovfoder (analysera grovfodret för att veta näringsinnehåll) och mineraler och är inte alls i behov av kraftfoder. 

Under de första åren av hästens liv, då hästen växer, är det orhört viktigt att man har en balanserad foderstad (protein, energi, mineraler, vitaminer och spårämnen). Det är då extra viktigt med en grovfoderanalys för att eventuellt komplettera.

Fetma hos hästar är idag ett växande problem. Hästarna får problem med högre belastning på sina leder, mer mjölksyra och lättare att trampa fel, försämrad rörelseteknik, fång och metabolt syndrom (fettansamlingar som exempelvis "fettnacke")  

Många tror att man kan bedöma hästens hull genom att titta på storleken på buken men det visar inte alls hästens egentliga hull. Forskning har visat att övervikt hos hästar sätter sig på specifika ställen som exempelvis vid svansroten, halsen, manken mm. I Hennekes hullbedömningsskala får man tydlig beskrivning om hur du kan avgöra hullet på din häst. Klicka i länken nedan.

HENNEKES HULLBEDÖMNINGSSKALA

Forskning har visat att hästens vävnader tål att max bära 20% av hästens normala kroppsvikt. Ska den bära ryttarens vikt, sadel och utrustning på ytterligare 15 kg samt sin egen eventuella övervikt så blir det alldeles för hög belastning för hästens leder och vävnader. Risken för skador ökar då ytterligare.

UTEVISTELSE

Utevistelse är oerhört viktigt för hästens välmående och det är också lag i Sverige att hästen ska få vara ute varje dag.

Fram till hästen är 3 år behöver hästen ha möjlighet till fri rörelse, med andra hästar och stora ytor, för att den ska kunna hålla i framtiden. Även den vuxna hästen håller sig friskare om den får tillräckligt med rörelse i frihet. Myter finns att risken är stor att de skadar sig om de är fria i hagen men risken för skador är oerhört liten och fördelarna är desto fler. 
 
När de går ute blir de av med överskottsenergi, blodcirkulationen ökar och det blir bättre rörlighet i leder i muskler. Problem med luftvägarna minskar och även risken för kolik. Förutom det så är det viktigt för deras mentala mående då det är naturligt för hästar att vara ute och tillsammans med andra hästar.

TRÄNING

Att träna hästen för hållbarhet kräver en långsiktig balanserad plan med både mål och delmål. Den ska vara individuellt anpassad, innehålla återhämtning, variation, konditionsträning, träning för styrka och långsamt öka med intensitet och mängd. Träningen ska kännas rolig för både häst och ryttare och med fördel kan man utnyttja naturen för variation.

Många hästar kommer tillbaka efter allvarliga skador om de bara får tillräckligt med vila och långsam succesiv uppbyggnad. En tid i lösdrift, där de naturligt använder sin kropp, har visat sig vara en stor fördel vid återhämtningen.


UNDERLAG

Det är viktigt att rida på varierat underlag vilket stärker olika delar i  hästens kropp medan ensidighet lätt ger slitage istället för att bygga upp.

Ojämna underlag som ändrar från stumt till mjukt är det som är mest skadligt för hästarna och man ska också komma ihåg att underlagets egenskaper ändras enormt beroende på fuktighet och underhåll.

HÄSTENS BALANS

Hästen ska under ridning förflytta sin tyngdpunkt bakåt för att bära upp ryttaren. Den ska då vinkla sitt bäcken så manken höjs och energin kommer framåt/uppåt. Överlinjen ska vara jämn och sammanhållande med ett jämnt driv från bakbenen fram till en mjuk kontakt i handen.

Hästen ska under sin utbildning succesivt tränas till att bli så stark att den kan bära ryttaren på rätt sätt och många gör istället generellt fel att de drar in hästens nos vid ridning eller vid longering.

RYTTARENS BALANS

Forskning i Sverige finns om hur oerhört mycket ryttarens kroppshållning och balans påverkar hästens hållbarhet. Hästen kompenserar för ryttarens obalanser vilket påverkerar rörelserna hos hästen och med tiden kan ge slitage.

Ryttaren måste ta ansvar för hur de använder sin kropp. Inte bara de timmarna de sitter till häst utan även i vardagen.