BLOGG

Här i denna bloggen kommer du att läsa både om vad som händer här på gården med hästarna blandat med inpiration, funderingar och ge dig tips och råd för din vidare utveckling som ryttare.




Ryttarsitsen tips nr: 2 Bäckenet del 1

Många gånger är det svårt att avgöra varför man sitter snett i sadeln och lika ofta undrar man om det är jag eller hästen som är sned? Man kan märka det vid exempelvis galoppfattningar, sidvärtsrörelser eller på volter där det känns annorlunda beroende på vilket varv man rider i.

En vanlig orsak till snedhet är obalanser och svaghet i bäckenet som ofta orsakar problem för ryttare med sitsen. Obalanserna i bäckenet ger dig spända muskler och gör dig mindre rörlig i ryggraden. Det påverkar din balans, följsamhet och din kommunikation med hästen när du rider.

Dina obalanser i sitsen och dina automatiska rörelsemönster, som du har utvecklat som vana, påverkar hästens balans och hur den rör sig. Om hästen ständigt ska kompensera för dina obalanser kan det med tiden bli ett onaturligt slitage på hästens leder som i längden leder till skador.

Man är ofta omedveten om var och hur man är obalanserad eller var man har sina svagheter i bäckenet. Så länge man är omedveten om dem så ger de dig ett rörelsemönster i kroppen som blivit både automatiskt och felaktigt. Fortsätter du att vara i obalans i kroppen fortsätter du att träna på detta och arbetar då upp dina muskler i ditt felaktiga läge. 

Obalanserna skapar vi när vi använder vår kropp under vår vardag. Tyvärr är det inte tillräckligt att träna på gym eller andra träningsformer för att komma i balans i kroppen om du inte är medveten om hur du använder dina rörelser och dina eventuella obalanser. I såfall fortsätter du bara att stärka och träna de muskler som redan arbetar fel.

När du börjar bli medveten om var du har dina obalanser och börja arbeta med att förändra dem så känns det ofta obekvämt och inte alls balanserat. Anledningen är att du är svagare i den balanserade hållningen/sitsen, uthålligheten är ibland obefintlig och du är helt enkelt mycket mer van vid det sätt som du använt din kropp tidigare. Så fort du börjar hitta rätt och få mer kontakt med kroppen, kan du bli av med onödiga spänningar i kroppen och bli mycket mer rörlig och följsam. Du blir mycket mer balanserad och din kroppskontroll ökar eftersom den inte går åt till att kompensera dina obalanser.

Det kräver en hel del jobb i början för att förändra och utveckla sin sits men med förnyad medvetenhet kan du göra enorma framsteg i sitsen och i ridningen och det är så mycket värt. Många gånger är det just medvetenheten och små förändringar som ger stora resultat. 

När du jobbar med din medvetenhet om sitsen är det en klar fördel att göra det utan häst för de flesta tillbringar den mesta tiden avsuttet och det är där din medvetenhet börjar!

Hästens välfärd-föreläsningar 

Under rubriken Hästens välfärd bjöd idag Skånes Ridsportförbund tillsammans med Sveland Djurförsäkringar på tre mycket intressanta föreläsningar på Scandic Star Hotell i Lund. 

Först ut var Vet. Lena Ström som inledde med att berätta om hästens syn och seende. Efter hennes föreläsning, med frågestund, blev det en paus för fika och därefter fortsatte föreläsningarna med Vet. Karina B. Gleerup, från Danmark, som berättade om sin forskning om hur vi kan lära oss att se när hästen har ont. Dagen avslutades med professor Marie Rhodin som presenterade sin forskning om hältutredningar. Föreläsningarna innehöll massor med intressant information och jag har nedan försökt plocka ut några av de viktigast bitarna.

Bild: Pixabay

HÄSTENS SYN

Vet Lena Ström inledde med teori om hästögats anatomi och funktion vilket gav oss grunden till förståelse för innehållet i föreläsningen.

Hästen har ett stort öga. Det är näst största ögat (tillsammans med elefanter) efter kanadensiska älgar och anledningen till storleken på ögat är just att det är ett viktigt sinnesorgan.

Corpora nigra är den mörka grumliga konturen man kan se på linsens övre kant. Den ska se lite grumlig ut men man ska ha koll på att den inte ändrar sig för mycket då det kan vara tumörer eller något som skadat ögat utifrån. Man har teorier om att denna grumliga övre kant fungerar som ”en keps” och alltså ska skydda vid starkt solsken.

Pupillen är mycket dynamisk, kan dra ihop sig vid starkt ljus men ändå behålla skärpa. Hästen har relativt bra synskärpa i dagsljus och hästar har mycket bra mörkerseende. Det tar däremot längre tid för en häst att använda sin fulla potential av synen när den kommer från ett ljust stall till mörker. För en människa tar denna tillvänjning ca 20 min medan det tar 30-35 min för en häst.

Hästen har en synskärpa som är ganska nära människans medan både hundars och katters synskärpa är betydligt sämre än en häst. Fölets syn verkar väl utvecklat när den föds till skillnad mot människobarn, valpar och kattungar som har betydligt längre tid för utveckling av synen. Hästen ser inte detaljer lika bra som vi men de har däremot bättre förmåga att se rörelser i horisonten. Äldre hästar har samma åldersförändringar som människan och ser med tiden sämre i mörker. Flera studier av hästar visar att de allra flesta är normalsynta och att synfel är ovanliga. De har däremot dålig förmåga att ställa in sin synskärpa på nära håll och ser inte lika bra som vi.

Hästar som skadar ögonen, även de som blir helt blinda, kan få ett bra liv men kräver mycket extra anpassning av miljön för att den ska vara säker och för att det ska vara ett liv som är drägligt. Det finns dock några som utmärkt sig som bla en helt blind galoppör som sprungit in 80 miljoner dollar.

Hästens färgseende är annorlunda än människans och deras färgseende går i en skala från blå, grå till gul och grön vilket innebär att när vi kommer med ett rött fint äpple så ser det mer gråaktigt ut för hästen. Däremot är det lättare för hästen att se t. ex. randigt, blankt och kontraster vilken man kan tänka på exempelvis när man bygger hinder.

 

Bild: Pixabay

HÄSTENS SMÄRTBETEENDE

Vet. Karina B. Gleerup inledde med orden: ”The truth is written all over your face” samt berättade om de vanligaste orsakerna till smärta hos häst: tänder, mage, skelett och muskler.

Det är viktigt att lära sig hästens naturliga beteenden och vara uppmärksam på avvikelser. Smärta kan göra hästen mer introvert och/eller mer negativt inställd till omgivningen. Är man uppmärksam på små förändringar i ansiktsuttryck och förändrade beteenden kan man minska risken för allvarliga skador eftersom det upptäcks tidigt.

Hästen försöker ofta kommunicera och visa sin smärta genom att påverka människan eller kompisar i hagen. Hästen kan söka mer uppmärksamhet och göra saker den inte brukar göra annars som ”leta godis, buffningar, nafsande eller att den helt enkelt visar genom att den ”pekar” tittar där den har ont.

Förändringar i vanliga beteenden kan också vara:

Problem i ridning/arbete

Minskad aptit

Rastlöshet/minskad aktivitet

Ändrad kropphållning

Svansviftning

Tandgnissling

Hälta

Flemande

Aggression

Flykt

Ändrat ansiktsuttryck

Sänkt huvud

Drar sig undan andra hästar i hagen

Ändrat beteende i boxen

Vi fick se flera bilder med hästar med olika kroppshållning och mående. Normalt ska en häst alltid belasta båda frambenen jämnt medan de kan vila ett bakben i taget. Om hästen har frambenen långt under sig så kan det vara tecken på smärta, kolik eller att den fryser. Sträcker den hela tiden fram samma ben när den betar eller äter hö så kan det vara ett tecken på att hästen vill avlasta det benet pga smärta. Håller hästen båda benen framför sig som oftast så är det tecken på fång då den vill avlasta genom att sätta i trakterna först.

Smärta i huvud och tandvärk utmärks av följande smärtbeteenden:

Headshaking

Onormalt beteende med bettet i munnen exempelvis öppnar munnen när man rider

Förändrat ätmönster, anorei, svårighet att tugga osv

Aggressivt beteende mot ryttare eller den som hanterar hästen

När det gäller hästens ”Pain face” dvs ansiktsuttryck när de har ont så är det viktigt att studera hästen när den inte är störd eftersom vissa signaler kan betyda annat i relation till andra hästar. Flera bilder visades där vi fick jämföra hästens ansiktsuttryck vid smärta och icke-smärta. Små detaljer men tillräckligt tydliga för att se.

Hästens Pain face-Viktiga tecken att vara uppmärksam på:

Öronen:

Kan röra sig assymetriskt eller riktade något bakåt.

Sänkta öron som ofta upplevs som om att det är det längre avstånd mellan öronen

Ögonen:

Musklerna runt ögonen är spända

Tom stirrande blick

Ansiktets muskler:

Spända

Näsborrar:

Utspända vid inandning

Mulen:

Kantig form pga spänning i ansiktet

Sammanbitna läppar

Hakan planas ut

Hästen kan slicka sig om munnen

Kronisk smärta kan visa sig genom att en häst är extremt ”kittlig”. En film visades där en sadlad häst reagerade med skakningar i huden (som när hästen skakar bort en fluga) så fort man petade på den och detta är inte normalt.

Karina Bech Gleerup avslutade med följande budskap att ta med oss hem:

Ibland är summan av flera mindre problem orsaken till beteendeförändringar. Även lägre smärta kan leda till förändrat beteende.

Vissa hästar är mer tåliga och jobbar på trots att de har en påtagligt grad av smärta. De flesta hästar är uppriktiga i sina beteenden och återgår snabbt till sitt vanliga beteenden när smärtan försvinner.

Om hästen är ”sjukskriven” ska vi komma ihåg att fortsätta aktivera hästen eftersom hästen har ett stort behov av stimulering. Det kan exempelvis vara genom klicker-träning eller annan träning utifrån hästens status.

Bild: C. Almö

HÄLTUTREDNINGAR

Professon Marie Rhodin inledde med att berätta om att medellivslängden hos ridhästar är 15 år i Sverige. 15 år är egentligen den åldern då hästen skulle vara på toppen av sin karriär!

Den vanligaste orsaken till skador är de ortopediska och många hästar döms ut för tidigt pga hälta, nedsatt prestation och beteendeproblem.

Man har försökt att undersöka varför det är så många hästar som döms ut i så tidig ålder och utgick ifrån frågeställningen: Är detta ett kliniskt problem? Finns det en risk att veterinären väljer fel ben att börja utreda? Bedövning kan aldrig släcka den kompensatoriska hältan....

Man lät 86 st veterinärer vara med i en undersökning, 43 st av dem med mer än 5 års erfarenhet. De fick se 60 videofilmer på halta och ohalta hästar somlongerades och bedöma om hästen var halt, vilket/vilka ben hästen var halt på och gradera hältan.

Tyvärr visade det sig att det inte var mer än 38% av de erfarna veterinärerna som hade samma svar och endast 25% av de mindre erfarna. Enligt Kappa analys hamnar detta på en nivå som ligger mellan dålig och acceptabel (från 51 % räknas det som bra).

En bra utgångspunkt vid att bedöma hältor kan vara att ägaren lär sig tolka hästens signaler tydligare och förmedlar detta till veterinären. Marie Rhodin fortsatte föreläsningen med flera filmer och noggrann genom gång om hur man se och bedöma vilket ben som hästen är halt på. Detta görs lättast när man springer med hästen på rakt spår på jämnt underlag och en bakgrund utan störande konturer eller färger.

Frambenshälta bedöms lättast så här:

Titta på hästens huvud, hitta rytmen i rörelsen och följ den. När hästen nickar neråt belastas ena frambenet mer. Det andra benet avlastas då och det är på det benet hästen är halt.

Bakbenshälta bedöms lättast så här:

Titta på hästens kors, hitta rytmen i rörelsen och följ den. När korset på ena sidan sjunker mer neråt belastas ena bakbenet mer. Det andra benet avlastas då och det är på det benet hästen är halt.

Det är mycket lättare att bedöma frambenshälta och bakbenshälta är mycket svårare att bedöma även för veterinärerna pga den kompensatoriska rörelsen som kan uppstå med huvudet.

Frambenshälta ger förändringar i manken på de olika sidorna medan bakbenshälta ger jämn belastning på frambenen och därför ingen förändring i manken. Man ska också veta att 73% av hästarna vi rider är assymetriska utan att vara veterinärt halta och nya forskningsfrågor ställs gällande rörelseassymetrier och om de finns redan vid födseln.

Som avslutande uppmaning: Det är viktigt för ryttare att vara uppmärksam på beteendeförändringar, förändringar i symmetrin och se hästens ”Pain face” för att i god tid ta hand om problem innan de blivit för stora.

Personligen vill jag också tillägga vikten av att vara öppna och lyssna när hästen försöker kommuniciera med oss och här i texten kunde du läsa en hel del om hur den gör när den kommunicerar. Det utvecklar och fördjupar vår relation till vår vän hästen och gör det ännu lättare för oss att läsa av dem.

 Stort tack Skånes Ridsportförbund och Sveland Djurförsäkringar för dessa föreläsningar.

Ryttarsitsen tips nr: 1

Axlar och skulderbladen

 

Bild på Silbertikki f-97 e. Silbersee-Voltaire

Axlarna och skulderbladen

Under denna tiden på året kräver hästarna mer arbete än den tid på sommarhalvåret när de har möjlighet att vistas ute mer. Stall och lösdriftsvistelse kräver mer mockning och de flesta utfodrar med hösilage. Hanteringen av den är många gånger slitsam och tidskrävande och kan kännas av i både axlar, nacke och rygg där musklerna blir tröttare och stelare. Många som kommer till mig berättar att deras problem med kroppen har börjat just under denna perioden och de känner igen det från tidigare höstar och vintrar. Om vi sedan lägger på att det även är kallt och därmed lättare att man spänner sig, så får kroppen dåliga förutsättningar för att vara avslappnad och rörlig i axlarna och skulderbladen.

Är du stel och spänd i axlarna blir du automatiskt oelastisk och stum i din hand när du rider och det går inte att hålla en mjuk kontakt med hästens mun. Skulderbladen påverkar axlarnas placering och det blir så mycket svårare att hålla en korrekt handställning om du är spänd och stel där. Stelheten i axlarna påverkar också vår rörlighet i ryggraden osv. och det blir svårare för oss att vara balanserade i sitsen. Den stelheten för vi vidare till hästen som i sin tur får svårare att bli lösgjord och komma till rätt förutsättning för arbete. Det är därför jätteviktigt att dagligen hålla sig rörlig i axlarna (och i hela kroppen för den delen) och gärna värma upp kroppen före du rider. Detta blir dagens ämne i de tre grupperna i Pilates för Ryttare där vi kommer jobba vidare med hur vi kan uppnå den rörligheten vi behöver i våra axlar.